Och den stora evakueringen över Östersjön 1943-1944
Under den dramatiska sommaren 1944 evakuerades tusentals estlandssvenskar till Sverige för att komma undan andra världskriget. En av organisatörerna var den tyske SS-officeren Ludwig Lienhard som under en period avlönades som svensk flyktingkoordinator. Efter kriget hoppades han bli betraktad som hjälte i Sverige, men historien ville annat. Han anklagades för att ha tagit mutor för att hjälpa flyktingarna och det ryktades att han i själva verket tillhört den tyska underrättelsetjänsten. När Ludwig Lienhard inte längre var välkommen i Sverige lät han renovera ett gammalt segelfartyg, Falken, och seglade tillsammans med ett 20-tal andra personer till Argentina för att starta ett nytt liv där. Den dramatiska seglatsen i storm och svåra förhållanden följdes intensivt av den svenska pressen. Journalisten Marcus Wallén berättar i boken Falkens Flykt (Albert Bonniers Förlag) den märkliga historien om ett bortglömt öde i andra världskrigets skugga.
Ingmar Bergman & Malmö stadsteater 1952-1958
1950-talet räknas som Malmö stadsteaters storhetstid. Anledningen? Ingmar Bergman arbetade som regissör och konstnärlig rådgivare på teatern och samlade kring sig en skådespelarensemble med namn som Max von Sydow, Bibi Andersson, Gunnel Lindblom och Harriet Andersson. Tillsammans satte de upp en rad föreställningar som lockade publik och kritiker från hela landet till Malmö. Universitetslektor Rikard Loman, som till vardags undervisar i teater och dramaturgi vid Lunds universitet, berättar i boken Funkisregi Ingmar Bergman och Malmö stadsteater 1952-1958 (Kira förlag) om Bergmans ansträngningar att finna sig till rätta i det nybyggda teaterhuset vid Fersens väg vid en tid när Malmö först och främst är en industristad utan kulturell identitet.
Järnvägen och villorna
Författaren och förläggaren Eva Wrede berättar i boken om hur järnvägen kom till Lomma i slutet på 1800-talet och gav orten en skjuts att växa österut. Lomma blev en stationsort på sträckan Malmö - Billesholm och runt det vackra stationshuset - som invigdes 1886 - växte snart två villaområden fram. Boken Lomma Järnvägen och villorna (Eva Wrede förlag) kan ses som en fristående fortsättning på hennes tidigare bok Lomma Strandvägen. Båda böckerna vänder sig till både gamla och nyinflyttade Lommabor som vill veta mer om ortens historia. Boken är på 192 sidor och rikt illustrerad med historiska bilder.
Schackgeniet - Maoisten - Motståndsmannen
Det är inte många som känner till honom idag, men i slutet på 1960-talet var Rolf Martens Sveriges bästa schackspelare. Blott 25 år gammal vann han SM 1967 efter rekordsnabbt spel och spåddes en lysande framtid vid schackbordet. Många såg likheterna mellan honom och Bobby Fischer. För likt den amerikanske världsmästaren drog sig Rolf Martens snart tillbaka och lade schackkarriären på hyllan. Istället ägnade han sig åt politik på den yttersta vänsterkanten och arbetade som svetsare på ett företag i Eslöv. Nu har stormästaren i schack Axel Smith tillsammans med gamla lagkamrater i Lunds Akademiska Schackklubb (LASK) skrivit en biografi om denne märkvärdige person: Rolf Martens Schackgeniet - Maoisten - Motståndsmannen (LASK/Schackstudion). Boken berättar om Martens liv från födseln i Norge 1942 till uppväxten i Malmö och Lund och hans bortgång 2008. Boken är också en lärobok i schack och innehåller en diger genomgång av spelöppningar och spelteorier med namn som Norska Råttförsvaret och Ultrahypermodern Attack (UHA). Boken är på 384 sidor och rikt illustrerad både med bilder och schackdiagram.
Om Skånska Teaterns 20 år i Landskrona
Den fria teatergruppen Skånska Teatern bildades i Malmö 1974 men flyttade snart till Landskrona och kom att bli en av stadens viktigaste kulturella utposter i 20 års tid. Flera av våra mest kända teaterpersonligheter har till och från arbetat på Skånska Teatern: Rolf Lassgård, Peter Haber, Chatarina Larsson och Peter Oskarson. Den sistnämnde var konstnärlig ledare för teatergruppen i nästan tio år och ansvarig för några av teaterns mest uppskattade föreställningar. Nu har Skånska Teaterns 20 år i Landskrona blivit en bok: Konsten med publiken (Kira förlag) under redaktörskap av Björn Hedman, producent på Skånska Teatern 1974-1980. I boken berättas om flytten från Malmö till Landskrona, om arbetet med att locka ny publik till teatern och samarbetet med publikombud på skolor och arbetsplatser för att göra Skånska Teatern till en angelägenhet för alla.
Badliv, turistliv och sommargäster i Skanör och Falsterbo genom tiderna
Sydsvenskanjournalisten Erik Magnusson och formgivaren Frederic Täckström är tillbaka med ett nytt praktverk om de skånska badorterna. Denna gång har de fokuserat på Skanör och Falsterbo. I Här lefva vi lifvets glada dagar! (Stilbildarna i Mölle) berättar de hur Skanör/Falsterbo i början på 1900-talet blev en mondän badort med gäster och besökare från hela Europa. Med badtåget från Malmö kom både Malmöbor och en och annan kunglighet för att njuta av sommarlivet längst ner i söder och roa sig på Falsterbohus, en gång i tiden ett av Europas finaste hotel med kasino och flotta middagar i smoking och långklänning.
Berättelsen om Ormen Friske
Den fascinerande berättelsen om det moderna vikingaskeppet Ormen Friske är idag bortglömd av de flesta. Sommaren 1950 satte en grupp unga frisksportare segel för att besöka det Europa som så nyligen härjats av kriget. De hade byggt en kopia av ett norskt vikingaskepp och deras resa längs den svenska kusten från Stensund i Sörmland ner till Ystad följdes av ett stort pressuppbåd. Men en storm på Tyska bukten i Nordsjön midsommar 1950 blev förödande för skeppet och dess besättning. Fartyget gick under i stormen och samtliga 15 besättningsmän omkom. Författaren och journalisten Jack Werner har i flera år undersökt händelserna kring förlisningen och ger i Berättelsen om Ormen Friske (Albert Bonniers förlag) en spännande skildring av resan men också det dramatiska efterspelet i kalla krigets skugga.
En järnåldersmetropols uppgång och fall
I över 1000 år var Uppåkra utanför Lund ett rikt maktcentrum med hövdingahall, tempel och mängder av hantverkshus och gårdar. Det var en särpräglad plats i den skandinaviska järnålderns historia, betydligt större än det mer kända Birka och med vida kontakter långt ut i världen. Arkeologer har i flera år grävt i området och gjort flera fantastiska fynd, men ändå är bara en bråkdel av området utforskat. Ännu återstår mycket att forska i. Historikern Dick Harrison berättar i boken Tusen år i Uppåkra (Forum) om staden som försvann och föll i glömska och nu åter har tagit sin plats i den nordiska historien. Boken är på 319 sidor.
Malmö FF:s matchtröjor genom tiderna
I hundra år har Malmö FF spelat fotboll i himmelsblå tröjor. Den ljusblå färgen har varit lika viktig som klubbmärket för att definiera och symbolisera den framgångsrika fotbollsklubben. Supportern David Ellerth har i flera år samlat på matchtröjor och har nu tillsammans med journalisten Ole Törner skrivit boken I det vita och blå - Malmö FF:s matchtröjor genom tiderna (Memory Lane AB). Boken berättar om hur matchtröjan förändrats och innehåller intervjuer med kända spelare om deras förhållande till den himmelsblå färgen. I boken får man också besked om när klubbmärket först sattes på bröstet, när siffrorna kom på ryggen och vilken den första reklamen var på matchstället. Boken är rikt illustrerad med bilder på klassiska matchtröjor från starten 1910 och fram till idag. I det vita och blå är ett i alla avseende tungt verk på 380 sidor och passar utmärkt i bokhyllan hos den som håller på himmelsblått.