LUGI är en klassiker inom svensk idrottsrörelse. Handbollsföreningen i Lund är en av Sveriges största och bästa föreningar både på herr- och damsidan och har genom åren haft en stor ungdomsverksamhet som fostrat många elitspelare. Tomas Östlund berättar i boken Det vinröda trädet (LUGI Handboll) om föreningens historia och alla profiler som verkat i klubben. Boken är på hela 416 sidor och rikt illustrerad med bilder. Ett måste för alla med ett vinrött hjärta!
En promenad genom stan - Malmömiljöer genom tiderna
Författaren Jeanette Rosengren och fotografen Urszula Striner har vandrat genom Malmö och sökt upp spännande miljöer att berätta om. Till sin hjälp har de haft historiska bilder av Malmö och har sedan tagit nya bilder från samma plats för att visa hur staden har förändrats. Resultatet har blivet en bok som blandar både nytt och gammalt och berättar om ett Malmö som hela tiden förändras men ändå är sig likt.
Historien om Fiendens Musik och Lunds rockscen 1977-1981
Fiendens Musik var ett rockband från Lund som slog igenom i slutet av 1970-talet. Gruppen inspirerades av den tidiga punkrörelsen och spelade tillsammans med band som Ebba Grön och Dag Vag. En av medlemmarna i bandet, journalisten Karl G Jönsson, har nu skrivit gruppens historia och berättar i boken En spark rätt i skallen (Helium Press) om extatiska Stockholmsspelningar, Mats Olssons raseriutbrott i Expressen och det komplicerade förhållandet till proggrörelsen. Boken släpps första veckan i december 2021. Boken är på 352 sidor och rikt illustrerad med bilder, inte minst av den välkände fotografen Mats Bäcker som var en av grundarna till Fiendens Musik.
Hela berättelsen om Cornelis Vreeswijk
Det här är en väsentligt utökad och omarbetad upplaga av Klas Gustafsons biografi som ursprungligen kom ut 2006 men länge har varit slutsåld. Klas Gustafson har fått tillgång till nytt material om Cornelis, bland annat en längre intervju strax före Vreeswijks död, okända fotografier, manuskript med mera. I boken Ett bluesliv (Bo Ejeby förlag) berättas om Cornelis liv och verk, hans kärlekshistorier, fängelsevistelser, drog- och alkoholberoende men också hans unika förmåga att beröra sin publik med ord och musik. Boken är på hela 650 sidor och rikt illustrerad med bilder. Den möttes med stora lovord när den första gången gavs ut: "något av ett journalistiskt storverk", skrev till exempel Expressen.
Och den stora evakueringen över Östersjön 1943-1944
Under den dramatiska sommaren 1944 evakuerades tusentals estlandssvenskar till Sverige för att komma undan andra världskriget. En av organisatörerna var den tyske SS-officeren Ludwig Lienhard som under en period avlönades som svensk flyktingkoordinator. Efter kriget hoppades han bli betraktad som hjälte i Sverige, men historien ville annat. Han anklagades för att ha tagit mutor för att hjälpa flyktingarna och det ryktades att han i själva verket tillhört den tyska underrättelsetjänsten. När Ludwig Lienhard inte längre var välkommen i Sverige lät han renovera ett gammalt segelfartyg, Falken, och seglade tillsammans med ett 20-tal andra personer till Argentina för att starta ett nytt liv där. Den dramatiska seglatsen i storm och svåra förhållanden följdes intensivt av den svenska pressen. Journalisten Marcus Wallén berättar i boken Falkens Flykt (Albert Bonniers Förlag) den märkliga historien om ett bortglömt öde i andra världskrigets skugga.
Svensk fotbolls kulturarv i ord och bild
Fotboll är inte bara ett spel mellan två lag som försöker sparka en boll i mål, det är också ett kulturellt fenomen. Idrottshistorikern Torbjörn Andersson har i boken Fotbollens kuriosakabinett (Arx förlag) samlat och dokumenterat fotbollens kulturarv. Tillsammans med fotografen Edvard Koinberg har han inventerat Kungliga Bibliotekets samling av affischer, Fotbollförbundets samling av historiska klenoder och forskat i både landslagens och småklubbarnas arkiv. Resultatet har blivit en underbar blandning av högt och lågt: konst, matchprogram, tröjor och skor, vykort, pokaler, leksaker och supporterprylar. Boken är på hela 480 sidor och innehåller nära 900 bilder som berättar den svenska fotbollens kulturhistoria.
Fredsåret
Författaren Margareta Munklinde är tillbaka med en uppföljare till den uppskattade romanen Tyst Krig från 2017. Fredsåret handlar om äkta paret Birger och Elisabet Lagerhof och deras upplevelser i efterkrigstidens Malmö. Birger har återvänt till Sverige efter två års internering i Skottland och vid hemkomsten till Malmö möter han Elisabet med ett nyfött barn. Trevande gör de försök att närma sig varandra igen. Samtidigt pågår arbetet med att bygga upp samhället igen efter de oroliga krigsåren med ransoneringar, krigshot och beredskap.
Ingmar Bergman & Malmö stadsteater 1952-1958
1950-talet räknas som Malmö stadsteaters storhetstid. Anledningen? Ingmar Bergman arbetade som regissör och konstnärlig rådgivare på teatern och samlade kring sig en skådespelarensemble med namn som Max von Sydow, Bibi Andersson, Gunnel Lindblom och Harriet Andersson. Tillsammans satte de upp en rad föreställningar som lockade publik och kritiker från hela landet till Malmö. Universitetslektor Rikard Loman, som till vardags undervisar i teater och dramaturgi vid Lunds universitet, berättar i boken Funkisregi Ingmar Bergman och Malmö stadsteater 1952-1958 (Kira förlag) om Bergmans ansträngningar att finna sig till rätta i det nybyggda teaterhuset vid Fersens väg vid en tid när Malmö först och främst är en industristad utan kulturell identitet.
Här stråla vi ikapp med solen!
Badliv, turistliv och sommargäster i Viken genom tiderna
Viken är idyllen vid Öresund. Hit kom de första danska badgästerna på 1890-talet för att njuta av ett rofyllt och stilla liv i ett ålderdomligt fiskeläge. Erik Magnusson och Frederic Täckström skildrar med spännande texter och över 450 bilder hur Viken under decenniernas lopp förändrats som sommarort och ferieidyll. Viken utvecklades på samma sätt som Arild, Torekov och andra skånska fiskelägen till mondän badort med en av Skånes förnämligaste sandstränder. Men Viken har i alla tider kännetecknats mer av friluftsliv, familjesamvaro och naturupplevelser, i mindre grad av glamoröst nöjesliv. Den prägeln finns kvar än idag i en by som är en blandning av badort, kulturmiljö och villaförort. Här stråla vi ikapp med solen (Stilbildarna i Mölle) är den femte boken om de nordvästskånska badorterna som Erik Magnusson och Frederic Täckström gjort. Boken är en så kallad coffee table book på 240 sidor.
Historien om Arbetet och den sista striden
Tidningen Arbetet i Malmö grundades redan 1887 av Axel Danielsson. Från början var det en veckotidning men blev snart en flerdagarstidning och var under hela 1900-talet socialdemokratins flaggskepp. Konkurrensen med Sydsvenskan var länge hård men år 2000 tvingades Arbetet ge upp kampen och gick i konkurs trots många försök att rädda tidningen. I boken Historien om Arbetet och den sista striden (Premiss förlag) berättar den sista chefredaktören Bo Bernhardsson om tidningens historia, om några av de profiler som verkat i tidningshuset på Bergsgatan, om den tuffa upplagekampen med Sydsvenskan och om dramatiken under de sista åren när tidningen kämpade för sitt liv. Boken är på 228 sidor.
Malmö FF:s matchtröjor genom tiderna
I hundra år har Malmö FF spelat fotboll i himmelsblå tröjor. Den ljusblå färgen har varit lika viktig som klubbmärket för att definiera och symbolisera den framgångsrika fotbollsklubben. Supportern David Ellerth har i flera år samlat på matchtröjor och har nu tillsammans med journalisten Ole Törner skrivit boken I det vita och blå - Malmö FF:s matchtröjor genom tiderna (Memory Lane AB). Boken berättar om hur matchtröjan förändrats och innehåller intervjuer med kända spelare om deras förhållande till den himmelsblå färgen. I boken får man också besked om när klubbmärket först sattes på bröstet, när siffrorna kom på ryggen och vilken den första reklamen var på matchstället. Boken är rikt illustrerad med bilder på klassiska matchtröjor från starten 1910 och fram till idag. I det vita och blå är ett i alla avseende tungt verk på 380 sidor och passar utmärkt i bokhyllan hos den som håller på himmelsblått.
Den judiska församlingen har i mer än 150 år spelat en viktig roll i Malmös historia. När församlingen grundades 1871 fanns bara ett par hundra judar i Skåne men i det oroliga 1900-talets början var det många europeiska judar som sökte sin tillflykt till Malmö. Vid krigsslutet 1945 kom tusentals överlevande från Förintelsen till Sverige och många valde att stanna kvar i Malmö. Författaren och journalisten Arne Järtelius berättar i boken Judar och andra Malmöbor 1933-1951 (Kira förlag) om de kritiska åren kring andra världskriget när församlingen i Malmö hjälpte till att ta emot flyktingar från de tyska koncentrationslägren men också kämpade mot antisemitism och nazism på hemmaplan. Boken är på 329 sidor.
Kalla min barndom åter - Piraten i Malmö
Fritiof Nilsson Piraten är en av Skånes och Sveriges mest mytomspunna författare med böcker som Bombi Bitt och jag, Bock i Örtagård och Bokhandlaren som slutade bada. De sista åren av sitt liv bodde han i en lägenhet i Slottstaden i Malmö. Författaren Jan Sigurd har kartlagt Piratens liv i Malmö och skildrar i boken "Kalla min barndom åter" (Kira förlag) Fritiof Nilsson Piratens komplicerade relation till hustrun Tora, hans alkoholvanor och umgänge med vännen och kompositören Sten Broman.
Om Skånska Teaterns 20 år i Landskrona
Den fria teatergruppen Skånska Teatern bildades i Malmö 1974 men flyttade snart till Landskrona och kom att bli en av stadens viktigaste kulturella utposter i 20 års tid. Flera av våra mest kända teaterpersonligheter har till och från arbetat på Skånska Teatern: Rolf Lassgård, Peter Haber, Chatarina Larsson och Peter Oskarson. Den sistnämnde var konstnärlig ledare för teatergruppen i nästan tio år och ansvarig för några av teaterns mest uppskattade föreställningar. Nu har Skånska Teaterns 20 år i Landskrona blivit en bok: Konsten med publiken (Kira förlag) under redaktörskap av Björn Hedman, producent på Skånska Teatern 1974-1980. I boken berättas om flytten från Malmö till Landskrona, om arbetet med att locka ny publik till teatern och samarbetet med publikombud på skolor och arbetsplatser för att göra Skånska Teatern till en angelägenhet för alla.